Bara i smyg..

Jag blir riktigt upprörd när vi tjejer slösar vår dyrbara tid på att trycka ner varandra. Det spelar ingen roll om vi är kollegor, motståndare i sport, helt främmande för varandra eller bra vänner. Med jämna mellanrum ägnar vi oss åt att trycka ner varandra, mer eller mindre medvetet. Och mer eller mindre öppet.

Att i sportsamanhang kalla varandra för f**ta eller fetto tycker jag är helt oacceptabelt. Jag vet att jag själv så sent som för två dagar sedan kallade motståndarna för the "f-word". Har länge tänkt att: hallå, spela roll. de hör ju inte. För jag har naturligtvis inte sagt det direkt TILL någon. utan bara OM någon. Men det är skit samma. Det ursäkter ingenting. Framför allt inte när man är 27 år. GROW UP mee self.

Det här är mer killarnas sätt. inte alltid helt rätt det heller...

När jag med flera säger sådana idiotbarnsliga saker ger ut helt fel signaler. För det första kan motståndarna mycket väl höra det. För det andra så signalerar man till andra och yngre medspelare i laget att det är ord som är acceptabla att kalla varandra för. Det är det naturligtvis INTE. Så jag lovar. Jag har sagt det ordet för absolut sista gången.

Det som inträffade för två dagar sedan var just att en i mitt lag blev kallad för f'**ta av motståndaren. Osportsligt. Otaktiskt. Idiotiskt. Men ack så mänskligt. Jag markerade att jag inte tyckte det är okej. För det tycker jag inte även om jag själv inte är perfekt. Och jag tycker att denna typen av beteende ska stävjas så snart som det bara är möjligt. Och jag ska börja med mig själv.

Nästan ännu värre är det när tjejer kallar varandra för fetto. Det har hänt på plan. Det har hänt på dansgolvet. Och det har hänt på många fler ställen. ta er samma för f-n. Vi vet ju alla att det är bland det mest sårande man kan få höra. Så varför skadar vi varandra på det sättet. Nää vi har agressioner precis som killarna, jag antar att det är vad det hela handlar om. Men det måste finnas bättre sätt att kanalisera sin ilska på!!

Så sammanfattningsvis, jag är en dålig människa. Men det ända man kan göra vid sådana fasansfulla insikter är att självransaka sig själv. Det finns många andra saker jag vill förbättra. tankar och handlingar jag vill förändra. Så jippii. Från och med i morgon börjas ännu ett NYTT LIV. Fräsht asså. God natt. Och förlåt alla er brudar som jag kallat för the "F-word". Men bara i smyg...

nya flunsan

Egoism är det fulaste ord jag vet. Det fräter sönder vänskapliga relationer och gör människor bittra och ensama. Nä för min del får det begreppet eller känskan eller tanken eller vad det nu är gärna utrotas.

När ämnet egoism kommer på tapeten så kommer jag osökt in på vaccinationen mot "den nya influensan" som den heter om man ska vara politisk korrekt (vilket detta forum i och för sig inte är känt för men i alla fall..). Folk funderar och tvekar. "Vågar jag? Ska jag? Tänkt om jag får ont i armen, vad jobbigt det blir då... men jag slipper ju få flunsan. Hmm"

Ja du vågar, och du bör. Om du inte har en riktigt bra anlednign att låta bli. Inte för din egen skull. Utan för flockens skull. För alla svaga, gamla, sjuka, gravida, barn med flera som slipper bli smittade, sjuka och riskera att dö för att influensan tillåts spridas som en löpeld över landet. Det är för dem vi vaccinerar oss i första hand. Något som jag tror Leksand hockey missade då de "beställde" massvaccination till laget för att de minsann inte ska missa några poäng i serien för att deras gubbar är sjuka. Nä ett lågvattenmärke om ni frågar mig. Finns ingen anledning att gå före i kön när man är ung och stark idrottsman (hur mycke man än vill vinna, var god se föregående inlägg).

Men när vi sedan har facit i hand kommer det inte alls vara säkert att vaccinationen var kostnadseffektiv. Att den gav så stor effekt som vi hade hoppats. Men just nu är kunskapsläget sådant att rekomendationerna från de som verkligen har satt sig in i ämnet är att vi ska vaccinera oss.

Ja så känner jag. Om någon undrade :)

Ha det bra i snön!

WHEN WE RECOVER..

Ever notice that people never say "It´s only a game" when they are winning..??

Filmer som handlar om ett lag som går från att vara ett skämt till vinnare finns det gott om och många av dessa är riktigt riktig bra. Exempel är REMEMBER THE TITANS. Två obligatoriska moment finns i alla dessa filmer. Det första är den sekvens då laget tränar i regn och rusk med hårt slit som resulterar i att de senare går in och äger. Det andra momentet är det tal som tränaren håller precis innan den viktigaste och mest avgörande matchen. Då alla idrottsklyshor kommer in i bilden. När talet är slut hurrar alla, klappar varann på axel och går in som ett lag och vinner matchen.

No one knows what to say in the loser's locker room.

Jag HATAR att förlora (vílket gör att jag lätt utbrister att jag hellre skjuter mig i huvudet än förlorar vilket är lite lätt överdrivet och kan te sig omoget men what eveer..). Men jag älskar tänkvärda citat och i min värld avgör de matcher. Någon måste gå in och drämma en riktig sportklycha i huvudet på var och en som utgör laget. För ensam är inte stark i lagsporter. Lag med ett gemensamt självförtroende är starka. Lag där alla individer gör sitt allra yttersta vinner. De lag som har inställningen att motståndarna ALDRIG ska segra går hem med vinsten. En match avgörs under de minuter som matchen pågår. De avgörs inte på pappret. De avgörs inte av vilka som vann förra gången eller vilka som är favorittippade på en blogg. De avgörs de minuter man spelar och det lag som är bäst, starkast, vill mest och VÅGAR VINNA VINNER!

Don´t be afraid to win!

Vi vågade inte vinna igår. Vi gick inte in som ett lag och tog för oss. Vi tillät resultatet bli 3-3 och det gör mig så ARRGG.

When you're a winner you're always happy, but if you're happy as a loser you'll always be a loser.

Jag (försöker) leva efter många av dessa citat. Både på och utanför plan. Kalla mig klychig. Det står jag för.

Winners never quit, and quitters never win.
The harder you work, the luckier you get.





Impossible is not a fact. It´s an opinion. Impossible is not a declaration. It´s a dare. Impossible is potential. Imbossible is temporary. IMPOSSIBLE IS NOTHING.


Nu är det bara att slicka sina sår. Låta ilskan lägga sig. För vi ska resa oss och komma tillbaka..

Applaud us when we run, Console us when we fall, Cheer us when we recover.

Annars hugger jag huvudet av mig...

Respekt är ingenting man kräver...

Igår kollade jag först på American Idol (thank god for youtube) och senare på svenska Idol. Ohh my! säger jag bara. Jag vet att det finns typ hur många människor som helst i USA och självklart blir det klasskillnad men om man jämför ett klipp med låt säga Kelly Clarkson (have I mentioned I Looove here!!) med den där fjortisen som sjäng en Lenny Kravitz låt på sluet blir man ju mörkrädd. Det allra mest skrämmande är att juryn sitter och säger att han ägde. Ägde?? Nä jag dissart. Men AMERICAN IDOL. FETT fett bra. Eller vad tycker ni?? Skaplig pipa.

http://www.youtube.com/watch?v=GKPRqjnqlTY

För övrigt måste jag hylla smoothien. Vilken uppfinning! Det som behövs är vaniljyoghurt, banan, frysta hallon och en mixerstav. MMMmmmmmmm.

Sedan är det en del som säger att jag är ganska lik Lisbeth Salander. Först var jag lite tveksam.. "Jahaa Samantha, tycker du verkligen det?? Jomen det kanske jag är.." Ungefär så gick det till ;)Och ju mer jag tänker på det ju mer stämmer det. Snacka om girl power! Hata män som utnyttjar kvinnor. Avsky män som hatar kvinnor. Kastrera våldtäcksmän. Och framför allt så är nog den lärdom man ska dra efter att ha läst Stig Larssons trilogi (SOM ÄÄÄGGERR!!) att kunskap är makt. Det kan inte upprepas nog många gånger. KUNSKAP ÄR MAKT. Makt kanske inte är det viktigaste här på klotet men respekt är viktigt, fett viktigt. Respekt är ingenting man kräver, det förtjänar man. Och det förtjänas genom kunskap.

Peace out.

Carrie a.k.a Salander

tredje gången gillt..

Såja, nu har jag i alla fall varit på mitt tredje och sista "party". Det är så amerikaniserade tillställningar så jag blir lätt illamående (kan också bero på att man ikväll luktat på 125 st olika dofter på ljus typ småkakor, toskansk vingård och mango mandarin. huu).

Sammanfattningsvis: Nr1. Alovera partyt var hos Emmot och Björnen i deras coola lägenhet. Gott fika, trevligt sällskap. Kostnad för mig: 0 kr. Tyvärr, kan bara inte köpa att den där kaktussaften eller vad det är botar allt från halsfluss till cancer.

Nr2. Sexparty hos Charlot. God pizza, trevligt sällskap. Kostnad för mig: 0 kr. Tyvärr, det enda jag kunde tänka mig var helt osexiga kulor som man skulle träna upp bäckenbotten-muskulaturen med (japp ni fattar vart kulorna skulle.. huuu) för att inte bli urininkontinent om 30 år. Känns som ett gravt överambitiöst projekt...

Nr 3. Kvällens ljusparty. Gott fika (varav två stora bitar tigerkaka samt en bit kladdkaka också kan bidra til det lätta illamåendet som jag beskrev i inledningsstycket..) och återigen trevligt sällskap. Kostnad för mig: 0 kr. Ljus till mig: 12st (varav Samantha sponsrat med 25 kronor då jag mirakulöst vann lotteriet, jippi). Dofter: snöboll (hur nu en sådan kan dofta!!) och mullbär. Tankar på vägen hem: hur kan man ha någon resterande stolthet i kroppen när man stått och försökt kränga svindyra ljus (blockljus 298kr anyone??) genom att säga att det med lavendeldoft gör att man sover bättre och därmed får bättre betyg i skolan och att man måste "VV" samt "KK". Detta innebär "vårda veken" samt "krama kanten" för den icke insatte (gissa vad samantha trodde "KK" stod för hi hi hi).

Any how. Det var tredje gången gillt för mig och partyn. BYEEEE.

Sedan vill jag bara understryka hur mycket jag hatar droger. hash, amfetamin, heroin, kokain. BLÄÄÄÄÄÄ. Gå och dööö droger. Ni förstör så många människors liv. Så många familjer som splittras. Så många kriminella gärningar som drabbar samhället och enskillda individer. Nej jag säger det igen: Gå och dö droger. Alkohol är också fett mycke skit med för övrigt.

Men för att sluta av med något positivt. Det finns en ljushårig lockig kvinnlig busschaffis mellan Motala och Linköping som är den trevligaste (näst efter han som kallade mig soffan och Susy för fotöljen för sådär 20 år sedan...) jag stött på. Och det var inte (bara) för att hon inte alls kunde tro att jag inte var ungdom utan för att hon också frågade om det gick bra att hon släckte ner i bussen, vinkade och tjoande hejdå då jag hoppade av och så vidare. Dagens mentala ros skickar jag till henne eftersom jag fortfarande är alldelses för lat för att skicka in en riktig dagens ros fastän så många förtjänar det.

God natt.

klä dig som en lök

Det är så uppfriskande att vara upprörd. Inte negativ. Inte pessimist. Inte surskalle. Utan bara upprörd samtidigt som man ser ljust på livet! Dagens ämnen som väcker viss vrede inom mig är följande (obs jag ser mig själv lite som en omvärldsanalytiker idag):

-den anti-intelektuella processen i samhället.

uttrycket är stulet av en kollega som var upprörd över att man idag inte får använda svåra ord bara för att alla inte förstår dem. Jag älskar att använda svåra ord som jag knappt själv förstår. Det kan väcka viss irritation och man kan uppfattas som en ordsnobb men det skiter jag i. Det är inte fult eller drygt att läsa böcker. Inte heller överlägset att exprimentera med språket utan det gör språket rikare och mer utmanande. Visst, man ska prata med bönder på bönders vis och med adeln (eller vad är det man säger???) på adelns vis. För ingen mening att säga något som motparten inte förstår (i alla fall inte om man vill uppnå något med det man säger) men samtidigt hoppas man ju att den som inte förstår sväljer sin stolthet och frågar vad man menar (och då hoppas man själv också innerligt att man kan förklara vad man faktiskt babblar om....).

-babysar på möten.

Är det okej att ha med sig småbarn till möten?? de gurglar, bubblar, bajsar och det stör mig hur söta de än är. Är man mammaledig får man snällt vara hemma från mötet, har man en dagisplats får man dumpa ungen där och har man inget av detta får man lösa det på nåt annat sätt. Typ mormor eller farmor eller nåt. Det är faktiskt inte meningen att en 50cm lång individ ska stjäla uppmärksamheten från 60 vuxna på ett möte så att det arbete som många lagt ner för att förbereda mötet blir ogjort arbete.

-ta bort levande ljus innan stängningsdags.

Jag anser att alla fik som plockar in mysljusen, bär in utemöblerna etc innan stängning borde få sina "fik-licenser" indragna. Fiket är öppet till 23, då är det inte mer än rätt att man får njuta av det levande ljuset fram till 23. Tough shit för de anställda men det är min åsikt.

-påflugna insamlare

Det är en fin tanke, att stå på stan och samla in pengar till en hjälporganisation. Men det är sjukt irriterande. Jag vill bara gå fram och fråga dessa bleka och frusna ungdomar om de gör jobbet för någon form av ersättning. Om så är fallet tycker jag det är vedervärdigt. Tjäna pengar (även om jag inser att det säkert är sjukt dåligt betalt) på att anspela på andra människors dåliga samvete och störa andra människor som är på väg någon stans. Ryktet säger att chefer för hjälporganisationer (inser att jag drar alla under samma kam utan att ha några faktaunderlag men ändå) åker runt i feta bilar och har det gott. Blä det tänker inte jag stötta. Då vill jag hellre i framtiden, när man samlat på sig lite cash och framför allt kunskap så att man kan hjälpa människor, åka ner till aktuella länder och göra nyttan där. För nytta behöver vi göra för våra medmänniskor. För det är så många på jorden som har det kasst att man bara vill gråta. Eller som en präst uttryckte det i tidningen idag, "efter döden kommer vi till ett fint ställe för helvetet har vi här på jorden". Till viss del sant. Åter till insamlarna på stan, om man säger: nej jag är inte intresserad så säger de med hundvalpsögon "nähä" och önskar en sedan en trevlig dag för att ytterligare öka på känslan av att man är en skurk. Nä jag dissart.

Ett avslutande tips till alla som lider av att vädret går mot höst och vinter. klä dig som en lök. då kan man bara skala av sig lagrena tills det blir lagom liksom.

peace out.

ps fina rosa grejer jag införskaffat när jag lyckades undkomma pengainsamlarna va? usch känner mig lite illa till mods av vårt överflöd.

Bollen är rund!!!

Efter en förlust i innebandycupen på lördageftermiddagen kändes huvudet tungt och hängde mot golvet (varför vill man alltid säga snuskiga och fula ord i samband med förluster. Skärpning mig. Inte bra förebild för yngre medspelare. Bu!). Men man ska aldrig aldrig ALDRIG ge upp när det kommer till sport. Sverige dominerade matchen (nu pratar vi herrlandslaget fotboll asså, lite klasskillnad från kärna skolas gympasal, I know..), Ungern fick straff och satte 1-1. Tiden tickar på och blir 93.05, det är typ ingen sekund kvar av matchen. Då gör Zlatan 1-2. Helt galet. Helt sjukt galet.

Sport må vara uppförstorat i många sammanhang. Och jämför man med kärlek, krig, miljön, vänskap och allt annat som är riktigt riktigt viktigt att bry sig om så är kanske inte sport något att hänga i julgranen men det gör miljoner människor över hela världen lyckliga (och ledsna ibland... i´m sorry alla ungrare. men I DONT CARE ;)

Nog om sport. Det är bra helt enkelt. Men jag skulle vilja ta tillfället i akt att presentera the Linköping Sex and the City "gang". Snart kommer film nummer två om tjejerna i New York. Det är lite samma sak där, med mode och sånt. Det är inte livets stora gåta (det ska ju vara älska, glömma och förlåta sägs det...) men det livar upp vardagen en hel del. I love you nya lila ögonskugga!

Samantha, fabulous? abso-fucking-lutley!!

Miranda, dream team girl!

Charlot, ms pretty as "god damn"!!

and mee.. TAXIIII!!!

Och vad gäller sport, kärlek, livet. Bollen är rund, allt kan hända! GE ALDRIG UPP.