ditten och datten

Innan världen hunnit glömma Carrie B måste här ske en uppryckning!! Imorgon är det måndag och då är det som bekant helt fritt fram att starta ett nytt liv. Det skall vara ordningssamt, icke tidsoptimistiskt, effektivt, innehålla mycket lotion på torr hud samt rakhyvel mot sticksiga ben, vara ärligt och positivt. Det nya livet ska också inte innehålla så mycket skitsnack! Oh kan vi inte göra det, och det och sen det. Jag hör av mig. Du hör av dig. Jag ska blogga om det här. Och sen ska jag blogga om det här. Och imorgon ska jag förresten äntligen skriva ett blogginlägg. Sen ringer jag dig så ses vi över en fika. bl a bla bla. Man SKA inte lova saker man inte kan hålla. Man ska vara realist och ärlig. Säger man något gör man det och om man inte känner för det / tror sig hinna med så ska man också säga det. Punkt slut. Jag ska skärpa mig.

Igår var det coctailparty. Åh jag bara gick runt och mös bland alla fina vänner som minglade och var så vackra. Charlot va där (i cute prickigt of cause, helt i Charlot-style), Miranda va där i fabulous blomma. Helt i Carrie stil. Tråkigt nog va inte Samantha där vilket alltid är en förlust för varje party värt att minnas.. Harry va där. Flott som aldrig förr (i alla fall fram till midnatt då han sedan började rehabträning av skadad fotled vilket inte riktigt passar in bland coctails, inneskor, lockat hår och sofistikerade samtal :). Mr B som hade matchat ihop stilen värre och dagen till ära införskaffat livets första vita skjorta. Litet steg för världen men stort steg för mr B. Eller hur är det talsessättet går nu igen?? Alltid känt mig lite osäker på det där..

Susy Q va där. Och när man nämner denna kvinna kommer man ju osökt att tänka på de kvinnliga behagen. Snälla, stryp mig inte nu Susy för att jag tar upp dem.. Men dekoltaget, eller vad man på ett finare språk kaller de kvinnliga behagen, var verkligen imponerande. MEE LIIIKE!! Varför inte visa upp det man har med stolthet. Och visst är det så att blicken dras dit. Det gjorde jag en liten mini-studie av under kvällens gång men det behöver man ju inte va Einstine (Einstein? Ajnstajn? Ni fattar vem jag menar..) för att räkna ut. Lite som att slå in en öppen dörr liksom. Så dagens hurra går till bobs. Buubs? bubs? Åh jag har insjuknat i en släng av dyslexi, hoppas det inte smittar.. Menar i alla fall de kvinnliga brösten för den som inte hänger me..

Och Clair från Skåne förärade oss med sitt sällskap. Kungen, eller drottningen kanske man ska säga, av musik som kommer bli den bästa journalisten på Roling Stone om bara den här förbankade lågkonjunkturen kan dra dit pepparn växer (grr kraftfull mening. NOT). Grymma skor dessutom.

Det var lite ditten och datten och ingenting och lite allt möjligt. Men I´m back. Don´t give up on me. En timme och 21 minuter till måndag och det nya livet.

Och kom ihåg. Vad som än händer så är just DU fabulous!!! Kram