Efter 6 timmar framför TV:n och fantastiska SJP har inspirationen återvänt! Faktiskt skrevs på denna sida ett inlägg i lördags, mitt under earth hour. Men kanske straffar synden sig själv. Såg nogsamt till att släcka ner alla lampor i fönstrena så att ingen skulle kunna snegla upp hit och notera att vi är hjärtlösa människor som inte tänker på den globala uppvärmnignen och allt annat elände som händer med vårt stackars klot. Eftersom jag var ensam hemma vågade jag dock inte släcka ner helt så hade en lampa tänd i hallen, som inte syns från gatan off course!

Men sedan satt jag och syndade framför datorn och knapprade in åsikter till höger och vänster och världen och de enorma orättvisor som föreligger. För som jag uppfattade det skulle man släcka ner datorn också om man skulle vara helt politiskt korrekt. Men kanske tyckte jorden, Gud, slumpen, eller vem det nu är som bestämmer, att det var höjden av dubbelmoral att skriva sådana åsikter på denna I-lands blogg så inlägget gick inte att spara. Och lika bra var kanske det.

Miljader människor svälter på jorden. Det finns tragiskt nog trots detta fler feta jämfört med undernärda från och med 2006 då denna historiska gräns passerades i vår orättvisa orättvisa värld. Men syftet med denna blogg är inte att förändra världen. Det skulle vara alltför pretantiöst med tanke på läsarsiffra på 3 eller nåt. Så därför kommer inläggen fortsätta vara helt intelligensbefriade men därmed inte sagt att undertecknad, eller någon annan som uppskattar dem, är sämre människor för det. Punkt slut. Eller förresten; det finns visst en löjlig blogg på aftonbladet som en reporter har där hon lever ett "fattigt" liv på socialbidrag. Blir illamående av sånt. FATTIGT??!! Tror knappt det finns någon fattig i Sverige, med undantag de som supit eller drogat upp pengarna, för fattig är man när man bor i en liten lerhydda utan mat att föda sina svältande barn med.

Nog med åsikter om vår sjuka värld.

Snart är det påsk. Igår firades denna högtid i förtid i det Bradshawska hemmet. Hög mysfaktor. Och jag kom åter att tänka på den utrotningshotade småkakan när mamma Bradshaw bjöd på de sötaste av påskkakor med en liten söt kyckling på. Måste bättre mig. Måste bevara det kvinnliga arvet. Måste baka, laga mat, safta och sylta. Damma och knyppla. Sticka koftor och vantar och väva (lokalmässigt blir det dock ett litet problem, prioritera bort kontoret?). För det är ett fint och ärofyllt arv vi fått från våra mammor, mormor, farmor, farmors-mor, mormors-mor och alla andra strävsamma kvinnor genom historien. Och inte ska alla dessa traditioner gå för intet för att 2000-talets kvinnor har tagit vid. God I hope not. Jag saknar er kvinnor som jag känt och gått bort och er som jag aldrig träffat.

Hej då. Och kom ihåg:

Ska man behöva gå på strumplästen!! SKANDAL!

Bloggabstinensen är stor. Men nu äntligen har jag tillgång till dator igen.

Först ett stort behov av att ventilera en fråga som gäckat mig i något års tid. Inneskons vara eller icke vara. Det hela började när jag var liten och blev uppfostrad med att på riktigt fina kalas ska man ha finskor som i princip defenitionsmässigt var hårda lackskor som man fick ont i tårna av. Har jag nämnt att jag föddes med storlek 38... Men fint var det. Och nu när man börjar (?) bli vuxen dyker uppfostrans lagar upp i bakhuvudet och i enlighet med det dök tanken på inneskor upp för något knappt år sedan. Det var dags för dop i metropolen Filipstad och de nyinköpta finskorna från Berlin (exklusivt skall det vara för ms Bradshaw) var nogrannt nedpackade i skopåsen. Men där gick jag på bet första gången....

En kvinna till hade anammat finskor inomhus. Hon var nära anhörig till värdparet (som således vågade tala sanningens ord till denna kvinna) och de hojtade över hela församligenen på ett tidigt skede av festen att "har du INNESKOR??? Men vårt dyra golv då!!!!". Själv var man således tvungen att försiktigt och obemärkt tassa ut på tårna och kasta av sig till strumplästen..

Andra och tredje gången jag gick bet var inför ladiesnight hemma hos Olle och igår, på Mirandas och Charlots födelsedagsfest. När man är ensam kvinna om att ha finskor och redan utan dessa är längst på festen blir resultatet känslan av att vara en basketspelare bland formel-1 förare (de ska tydligen vara rysligt korta).

Således, är det meningen att man ska gå på strumplästen på festerna på 2000-talet??? Eller är det dags att återuppta traditionen med inneskor. Min röst är på det sistnämnda...

Avslutningsvis några ord om det utrotningshotade ordet dagis. Tydligen heter dagis förskola nu för tiden och lekis förskoleklass. Detta tycker jag är förskräckligt!! Allt bra slutar på IS. Godis. Bästis. Mellis. Så för att inspirera barnen att se dagis och lekis som något positiv bör man behålla namnen som de var på den gamla goda tiden!!!!

Hej då mina vänner!

PS ÄLSKA VÄSKOR!!!!!!!!!!!!!!!!

Dagens kalldusch: we are twenty NO MORE..!!

Larz Kristerz (LK) strömmar ur högtalarna, solen skiner utanför fönstret. Snart ska Miranda och jag på innebandy. Igårkväll var en helkväll med älskade Susy. Ikväll kanske det blir mera bugg med Charlot, Samantha (?? ha ha jooo det vore fett kul!) och Harry (pleeeaseee!!) Ibland leker livet!

Dagens fråga är: har du kommit till insikt kring att vi inte är typ 20 längre, utan snarare typ 30!? Jag har det ibland. Och ibland inte. Och vid tillfällen av "inte" så kan man få sig en och annan kalldusch vilket drabbade mig under fantastiska LK tillställningen igår (DE ÄÄÄÄGGEERR!! bugga bugga la la la klackarna i taket la la bugga bugg bugg.. fick för övrigt en längre stunds ögonkontakt med den stora björnen i LK ett tag. tjoho det fanns nåt där! Du såg det Susy! en grogg till under västen och jag hade bjudit upp till foxtrott (foxstrott?)).

I alla fall. det var under denna tillställning som kallduschen drabbade mig. Hade dagnen innan lärt mig ett nytt uttryck: MILF (mother I like to fuck) och tydligen är det ett uttryck som unga grabbar svänger sig med om frächa lite äldre kvinnor. Kände mig väldigt hipp och ungdomlig igårkväll för att jag kunde detta uttryck .

Åldersgränsen var 18 år och några sådana ynglingar hade faktiskt slunkit in. Och två av dem bjöd upp mig och Susy. Jahopp tänkte jag. Kul att få dansa en svängom men han verkar fasligt ung och då han droppade att han var 18 år kände jag mig onekligen lite till åren. Typ som om jag kunde vart hans morsa...

Så eftersom jag lärt mig ett sånt nytt fräsigt uttryck nyligen så tjöt jag i hans öra: "vet du va milf är för nåt??". Det visste han visst. Han frågade med skräck (sant!) i ögonen om jag hade barn vilket jag hastigt dementerade men han sprang (ja han sprang verkligen!) därifrån fortare än kvickt. Innan detta hade han slängt lystna ögonkast åt mitt håll med jämna mellanrum men efter detta lilla nederlag så tittade han inte en enda gång åt mitt håll... UUppssss... Gick och stälde mig framför LK björnen och lallade med i "papaya coconut" i stället och kände mig nyduschad...

Men sedan inser man. Nää vi är inte typ 20 längre. Vi är typ 30. Och det är fasen inte så jädra dumt!! har i många år levt i förnekelse och velat framstå som en rockbrud. men jag ÄLSKAR numera dansband. Och jag står för det!! (fast säg det helst inte till nån....). Jag älskar att ha det städat hemma och kan bli lycklig av en god och vällagad middag (helst mammas vilket kanske drar ner vuxenpoängen lite men ändå..). Jag tycker bäbisar är vrålsöta (speciellt gullungen nr 1 MAXIMUS B-sson!!) och jag är fortfarande väldans nöjd med att ha ett höj- sänkbartskrivbord!

Nån mer som märkt samma sak?

Nä nu ska jag dansa lite i köket. "an papaya coconut....och en plats i solen.. Ja det är allt som behövs för att tina en frusen själ.. an papaya coconut och lata dar vid poolen.. tra la la"

ha en bra dag!

Ps We are all fabuluos och inte MILF;ar utan ILF:ar ("I LIKE TO FUCK") yepp yepp. Right??

Long time no see..

Här skrev jag ett helt meningslöst inlägg om mina nyfunna vänner ankorna, att jag ramlade på en isfläck och hur jag lyckades få tag på scottsbiljetter till slut.

Ett riktigt värdelöst inlägg som ni snabbt förstår. I agree Mr B :) Uppskattar alltid ärligthet!! (FET lögn i och för sig men ändå, bra i detta fall)

På tal om ärlighet. Jag gick gråtandes ut från ett brölopp (nää bröllop? bröllopp?? Vanvettigt svårt att stava till) en gång på grund av någon överviktig (inget fel i det naturligtvis men om kilona råkar sitta på en idiot, är det då ok att använda det i nedvärderande mening? nää kanke inte.) utan han var en kraftigt byggt skallig kille som sa att "jag var bara ärlig" när han uttalat sig negativt om min hy. Hyn, vilken likt vikten, är ett tabubelagt ämne vid alla typer av samtal med unga kvinnor!! Fortfarande förbannad på honom och skulle gärna träffa honom igen nu när man är lite kaxigare och säga honom ett sanningens ord. Grrr

Imorgon smäller det. Scotts here I come (och Larz Kristerz skulle visst också vara med på ett hörn. Liksom i idol är det av någon anledning tvåo
rna som är de verkliga vinnarna!). Försökte luska ut vilken dresscode som gäller på dessa tillställningar genom att fråga buggdrottningen charlot om råd men tydligen kan man ha på sig precis vad som helst... galet!

På tal om Charlot, där också sjuklingen Miranda kommer in på ett hörn (krya på dig!!), är att jag nu skrapat ihop ytterligare vuxenpoäng genom att upptäcka knappen på skrivbordet på jobbet som innebär att mitt skrivbord också är höj- och sänkbart. stor lycka! Dock känner man sig inte lika chic som dessa eleganta och posha kvinnor när man sitter (eller står :) vid sitt skrivbord i mysdress och Ecco-tofflor om jämför med mina kontorsidoler (nämnda ovan) som jobbar i dräkt och stövlar typ..


Kram!

Och vinnare är.....

Hade jag läst ett horoskop om hur denna månad skulle bli för oss fiskar så skulle det stå nåt i stil med "Ni kommer vara lite argsinta rent generellt. Och månaden kommer innebära jakter av olika slag samt inhandlandet av en fabuluos sminkväska."

Jakt nummer 1 är biljett till redan omnämnda Scotts-kväll i folkets park (5 dagar kvar... ghaaa). Jakt nummer 2 startade idag och benämns som "jakten på den slutsålda trippel-locktången"...

Mary-Mo har ett helt fabuluos hår!! Lilla flätan på sidan, alltid perfekt utan nån liten tofs som står hitan eller ditan som det brukar göra hos undertecknad. Tjockleken och färgen på håret: Mee like. Och idag: pricker över i:t! LOCKARNA!! Jakten på de perfekta lockarna är mer av än följetång som i och för sig passar in även på februari månad. Först locktången där man snurrar upp slinga för slinga på en pinne typ. Blir lite väl söta lockar för min smak. Sedan den gamla klassikern att sova i flätor. Liiiite risigt för mitt stackars burr. Men nu är tävlingen avgjord och på första pallplats kommer trippel-tången!!

Dessvärre verkar fler ha kommit fram till detta i och med att hyllorna gapade tomma både på Åhléns (eller som min kusse i sthlm brukar säga: Åhlles!) och c.ohlsson. Buuuu huuuu. Ryktet säger dock att det finns nåra kvar ute på el-giganten!!

Så det var dagens i-landsinlägg. Lite reflektioner under rubriken "övrigt" sedan:

-Fest hos Charlot utan närvaron av densamma ska bli intressant. Vad har hon egentligen under sängen?? Ingen damtuss i alla fall har vi redan konstaterat...

-Samantha kommer hem i natt. MMMMmmmmm skojiga fina tjej. har saknat dig.

-Lolo har åkt tjejvasan. RESPEKT ;)

Kram

Livets stora gåta...

Det finns vissa saker man tror att man aldrig kommer att glömma. Händelser som sårat en så rakt in i hjärtat och själen så att man tror att ärren efter skadorna aldrig kommer att läka. Men sen en dag inser man att man skiter i det.

En sak som jag just idag inser att jag skiter i hände för cirka 10 år sedan (jaa precis; hög tid att lägga åt sidan!!). Jag fick en kommentar som jag var så fullständigt oförberedd på. Jag var helt avslappnad, utan någon som heslt gard uppe. Som när man står och spänner knäna och någon kommer bakifrån med sina knän och trycker till på ens egna knän.. Man är helt bortdribblad..

"har du inte blivit lite rund i ansiktet?".

Mitt tonårshjärta började både blöda och gråta. Men först förstod det inte vad som hade hänt. "näää det tror jag inte... " stammade jag fram och lämnade platsen. Men sedan förstod jag vad som hänt. vad som hade hänt var inget att tveka på. Men en fråga som grämer mig än idag är varför?? Sannolikt avundsjuka som är den egenskap som vi människor "begåvats" med som jag avskyr allra mest men som kan komma smygande lite nu och då men som INTE gör oss till sämre människor, bara människor som alla andra..

Så nu efter 10 år kan jag sitta på badrumsgolvet med lite tända ljus och i min ensamhet (med

undantag för sällskapet av Chris eller vad han heter i Coldplay) inse att jag inte bryr mig längre. Eller det är också fel. Jag bryr mig. Och jag ångrar mig. Jag ångrar att jag gick och var sur över det där uttalandet i 10 års tid. Ångrar att jag inte ens vid denna människas dödsbädd kunde släppa det och inse att det är mänskligt att fela. Man måsta älska, glömma och förlåta. Vare sig det är den man älskar, ens familj, vänner eller andra människor som man stöter på genom livet. Och komma ihåg att själv är man långt ifrån perfekt heller. Och om någon gör ett misstag. Och blottar en svaghet, så måste man inse att det finns så mycket annat som denna människa sitter inne på. Så mycket gott som man går misste om när man dömer ut individen för ett enda misstag.

Men kommenter unga kvinnors kroppar ska man ALDRIG göra även om man måste glömma och gå vidare om det nu skulle hända. Det kommer alltid att innebära att man gör ett sår på det unga hjärtat. Ett sår som oftast tar lång tid att läka. Men det läker, förr eller senare.

Så älska. Glöm. Förlåt. Och älska ännu lite mera.

För att lätta upp fredagnattens blytunga tankar så hade jag världens mysigaste krismöte idag. deltagare: jag och Susy (med den fin fina tröjan. 1. kvinnlig dvs med ett hjärta. 2. cool. Eld är alltid coolt, det kommer jag tycka tills jag är 100. 3. rea-fynd. 150 pix. klart prisvärd. Puss fina fina vän!). Samtalsämne: "scottskrisen". Det talas mycket om finanskrisen. Men personligen tycker jag att den fått oförtjänt mycket uppmärksamhet om man jämför med scottskrisen som råder i vår grannstad i väster. Biljetterna ska tydligen vara SLUT!! Efter lite brain-storming kom vi egentligen inte fram till något konstruktivt förutom att man skulle kunna hoppa över staketet till området om det hade varit utomhus (vilket det inte är) alternativt bryta oss in till en tjej vi vet har biljetter och sedan spela helt oförstående då hon börjar sakna dem och vi snyggt glider in på galan (som man ändå får anse att en tillställning i Motala Folkets park är!).

The drama continues...

Russin blir vi allihopa!

Filade lite på blogginlägg på bussen hem. Mitt i ingenstans (det vill säga strax utanför Fornåsa) noterar jag att det är country busschaffisen har i högtalarna! Detta borde belönas med en dagens ros! Ligger lite back i mitt utdelande av sådana till alla östergötlands chaffisar, som för övrigt verkar vara ett mycket sympatiskt släkte. När jag satt och tappade med min stövel (som numera önskar att bli benämd boot) i takt med musiken och drömde mig bort till en greyhoundbuss i Tenesee började jag fundera på det här med åldrande...

har noterat att huden i direkt anslutning till mina ögon har börjat vecka sig lite. Lite russinaktigt. Först noterade jag det bara som hastigast. Sedan konstaterade jag det. Och till slut analyserade jag och insåg fakta. Rynkorna har anlänt. Och det är här för att stanna!

Men kan inte hjälpa att tycka att det är rätt charmigt! Men det gäller att garva mycket när man börjar nå ålderns höst så att man får fina och söta skrattrynkor och inte butter- eller bekymmerrynkor.. Har nu också börjat studera ögonlocken på min omgivning (frukta inte, jag gör det bara lite i smyg) och jag tycker det inte bara är charmigt utan också att det inger respekt och tillför pondus! (IN YOUR FACE alla anti-wrinkelföretag!!!). Med rynkorna kommer dock ögonskuggsbekymmer. den lägger sig liksom i veck.. vad har du egentligen för märke på dina ögonskuggor Miranda? Aldrig sett ett enda veck med färg i sig..!! Impressive..

Med lite rynkor i anslutnitng till ögonen kommer också lite åsikter med på köpet. Lite tantåsikter tydligen.. Så som det glädjens bud att filbyter-eländes-skylten nu äntligen monteras ner vilket är värt en egen röd dag i almanackan enligt min åsikt (eller en tårta till helgen Charlot?). Hurra säger jag bara!! Och pust för alla "fjortisar" (a.k.a alla under 25) som festar och har sig på lördagskvällar, "TYST!" vill jag hojta och dunka med soppkvasten i taket upp till grannen ovanför som stojar och har sig! Studenter, jag säger bara det.... ;) Är det bara jag eller håller vi på att bli vuxna?????

Så tillbaka till countryn. Elaka tungor säger att countryn i USA är som dansband i Sverige. Vill dementera detta kraftigt. Country är ju coolt! Eller?! Har jag släpat med mig min införskaffade cowboyhatt över hela atlanten fore nothing!! Som jag vaktade den på flygplanet (den passade bättre in på flygplatsen i Orlando än i Skavsta om jag uttrycker mig milt..). Har sedan använt den hela NOLL gånger.. buhuuu.. Eller är det så att dansbandsmusiken också är fett inne just nu! För att göra i alla fall en kvinna avundsjuk (charlot of cause, the kokbokoholic AND buggoholic..) ska jag på Scotts om 1,5 vecka. JIPPI JIPPI YEY och med underbara Susy dessutom. Längtar...

Nä nu ska jag släcka taklampan och stampa takten i bussgolvet med mina boots! "I´m so lonesome I could cry... la la... lonesome lite cowboy la la la..."

Bye Bye!