Mensa, yes baby!

Denna veckan ägnas åt KBT, kognitiv beteendeterapi. För den icke psykologinsatte (vilket bland annat var jag när jag vaknade i morse) så handlar det i stora drag om att förändra sina beteende för att må bättre. Motsatsen kan vara om man mår dåligt och använder det som argument att exempelvis inte gå på en fest. "Jag mår för dåligt för att kunna gå". Men det gör man inte. Man gör ett aktivt val att inte gå. Man kan rent motoriskt gå på festen. Man mår antagligen inte bättre just då men man kan gå på en fest och må dåligt. Om man fortsätter så. Att "tvinga" sig till aktiviteter som man normalt sett tycker är kul så kommer det psykiska måendet så småningom att förbättras. Vi har mycket begränsade förmågor att styra våra känslor och tankar men vi KAN styra vårt beteende. Det har vi kontroll över. Vi styr till fullo var våra ben går och det är själva grunden i KBT. Gör något åt det du kan. Beteendet. Så kommer känslorna och tankarna på köpet efter ett tag. Riktigt intressant och väldigt användbart i livet. Lär återkomma i ämnet.

Jag gick i många veckor och skröt om hur lik jag var Bree van der Kamp. Och det var jag ju verkligen inte. Men nu är jag lite lik. För jag har börjat laga mat. För första gången in livet. Litet steg för mänskligheten. STORT steg för mig =) Igår pasta-köttfärslåda, idag pasta-kassler sallad. Så 100% av mina maträtter har innehållit pasta men det ska bli ändring på det till imorgon tänkte jag. Då Samantha, Miranda och Charlot kommer på bjudning. Vuxenpoängen bara skramlar in. Förresten kan jag ju passa på att min vegetarian-fas har gått över. Den blev bara två veckor lång. Det är ju jättekrångligt och jag gillar inte bönor vilket är ett stort handikapp som vegetarian...

Slutligen. Min bäbis har gjort ett enormt framsteg!! Makaronen är en högintelligent varelse. Jag har innerst inne alltid vetat om det med nu är jag fullständigt övertygad! Funderar på att ansöka om medlemsskap till Mensa åt honom.. Inatt kom han med en grön boll till sängen och jamade. För att bli av med kattskrället kastade jag den ut i vardagsrummet. Nån minut senare när man precis somnat om är han uppe i sängen igen och jamar. Då har han lagt den gröna lilla bollen framför sig och vill att den ska kastas iväg igen. Scenariot upprepade sig en tre fyra gånger sedan misstänker jag att han lyckades bli av med bollen, antagligen under soffan eller annat, för katter, otillgängligt ställe. Stackars efterblivna Muffins bara sprang efter Makaronen och trodde det var leken. Men han var nog glad ändå och är mina bäbisar glada är jag glad! Hmm undrar vad medlemskap i Mensa kan gå på...

I´m a genious!!