k-k-k-kära nåån!!

Ack och ve. Länge har jag innerst inne vetat att den dagen skulle komma. Men ändå så effektivt lyckats förtränga... Men idag var den här.

Men vi ska börja från början. För igår gjorde jag en annan fasansfull upptäckt. "Mitt namn" är i princip taget. Ni vet, det namn som man sedan mellanstadiet, eller åtmindstånde högstadiet, har paxat som namnet man ska döpa sin framtida dotter till. Och igår framkom att en nära vän har precis samma namn högst upp på sin lista. Och min nära vän är typ två veckor från att föda. Jag är hopplöst efter..

Men sånt är livet. Oförutsägbart. Jag skulle aldrig aldrig missunna vederbörande "mitt namn" för det är minst lika mycket hennes!! Och det spelar verkligen ingen roll om de heter samma, de små knoddarna. Även om jag mycket frikostigt har erbjudit namnet makaronen till deras baby :)

Makaronen?

Bäbis?

Så slutligen var det inte en så fasansfull upptäckt ändå. utan bara ännu ett bevis på att vi har

samma goda smak!

Men så kom idag. Och ännu en kalldusch. Jag satt helt oförberedd, med garden nere, i frisörstolen och funderade på lite ditten och datten. och då kastar hon det i huvudet på mig. "jag är ledsen carrie men jag tror jag just identifierat dina två första gråa hårstrån, vill du spara dem?" No thank´s. Ghhhaaa.

det är nu ett faktum. I AM TWENTY NO MORE!!!

Grått hår, k-k-kääära nååån!!! Men jag vill fortfarande tro att jag varit med om någon form av olycka mot just denna del av huvudet. Ett slag eller en hård boll eller något (jag blir faktiskt väldigt ofta traffad av bollar på träningen) som gjort att just den hårsäcken dött och det har ingen koppling till ålder. Vilket kan hända vem som helst. Jo så måste det vara. Så det var kanske inte så farligt det heller =) Think positive!!

Bara i smyg..

Jag blir riktigt upprörd när vi tjejer slösar vår dyrbara tid på att trycka ner varandra. Det spelar ingen roll om vi är kollegor, motståndare i sport, helt främmande för varandra eller bra vänner. Med jämna mellanrum ägnar vi oss åt att trycka ner varandra, mer eller mindre medvetet. Och mer eller mindre öppet.

Att i sportsamanhang kalla varandra för f**ta eller fetto tycker jag är helt oacceptabelt. Jag vet att jag själv så sent som för två dagar sedan kallade motståndarna för the "f-word". Har länge tänkt att: hallå, spela roll. de hör ju inte. För jag har naturligtvis inte sagt det direkt TILL någon. utan bara OM någon. Men det är skit samma. Det ursäkter ingenting. Framför allt inte när man är 27 år. GROW UP mee self.

Det här är mer killarnas sätt. inte alltid helt rätt det heller...

När jag med flera säger sådana idiotbarnsliga saker ger ut helt fel signaler. För det första kan motståndarna mycket väl höra det. För det andra så signalerar man till andra och yngre medspelare i laget att det är ord som är acceptabla att kalla varandra för. Det är det naturligtvis INTE. Så jag lovar. Jag har sagt det ordet för absolut sista gången.

Det som inträffade för två dagar sedan var just att en i mitt lag blev kallad för f'**ta av motståndaren. Osportsligt. Otaktiskt. Idiotiskt. Men ack så mänskligt. Jag markerade att jag inte tyckte det är okej. För det tycker jag inte även om jag själv inte är perfekt. Och jag tycker att denna typen av beteende ska stävjas så snart som det bara är möjligt. Och jag ska börja med mig själv.

Nästan ännu värre är det när tjejer kallar varandra för fetto. Det har hänt på plan. Det har hänt på dansgolvet. Och det har hänt på många fler ställen. ta er samma för f-n. Vi vet ju alla att det är bland det mest sårande man kan få höra. Så varför skadar vi varandra på det sättet. Nää vi har agressioner precis som killarna, jag antar att det är vad det hela handlar om. Men det måste finnas bättre sätt att kanalisera sin ilska på!!

Så sammanfattningsvis, jag är en dålig människa. Men det ända man kan göra vid sådana fasansfulla insikter är att självransaka sig själv. Det finns många andra saker jag vill förbättra. tankar och handlingar jag vill förändra. Så jippii. Från och med i morgon börjas ännu ett NYTT LIV. Fräsht asså. God natt. Och förlåt alla er brudar som jag kallat för the "F-word". Men bara i smyg...

nya flunsan

Egoism är det fulaste ord jag vet. Det fräter sönder vänskapliga relationer och gör människor bittra och ensama. Nä för min del får det begreppet eller känskan eller tanken eller vad det nu är gärna utrotas.

När ämnet egoism kommer på tapeten så kommer jag osökt in på vaccinationen mot "den nya influensan" som den heter om man ska vara politisk korrekt (vilket detta forum i och för sig inte är känt för men i alla fall..). Folk funderar och tvekar. "Vågar jag? Ska jag? Tänkt om jag får ont i armen, vad jobbigt det blir då... men jag slipper ju få flunsan. Hmm"

Ja du vågar, och du bör. Om du inte har en riktigt bra anlednign att låta bli. Inte för din egen skull. Utan för flockens skull. För alla svaga, gamla, sjuka, gravida, barn med flera som slipper bli smittade, sjuka och riskera att dö för att influensan tillåts spridas som en löpeld över landet. Det är för dem vi vaccinerar oss i första hand. Något som jag tror Leksand hockey missade då de "beställde" massvaccination till laget för att de minsann inte ska missa några poäng i serien för att deras gubbar är sjuka. Nä ett lågvattenmärke om ni frågar mig. Finns ingen anledning att gå före i kön när man är ung och stark idrottsman (hur mycke man än vill vinna, var god se föregående inlägg).

Men när vi sedan har facit i hand kommer det inte alls vara säkert att vaccinationen var kostnadseffektiv. Att den gav så stor effekt som vi hade hoppats. Men just nu är kunskapsläget sådant att rekomendationerna från de som verkligen har satt sig in i ämnet är att vi ska vaccinera oss.

Ja så känner jag. Om någon undrade :)

Ha det bra i snön!

WHEN WE RECOVER..

Ever notice that people never say "It´s only a game" when they are winning..??

Filmer som handlar om ett lag som går från att vara ett skämt till vinnare finns det gott om och många av dessa är riktigt riktig bra. Exempel är REMEMBER THE TITANS. Två obligatoriska moment finns i alla dessa filmer. Det första är den sekvens då laget tränar i regn och rusk med hårt slit som resulterar i att de senare går in och äger. Det andra momentet är det tal som tränaren håller precis innan den viktigaste och mest avgörande matchen. Då alla idrottsklyshor kommer in i bilden. När talet är slut hurrar alla, klappar varann på axel och går in som ett lag och vinner matchen.

No one knows what to say in the loser's locker room.

Jag HATAR att förlora (vílket gör att jag lätt utbrister att jag hellre skjuter mig i huvudet än förlorar vilket är lite lätt överdrivet och kan te sig omoget men what eveer..). Men jag älskar tänkvärda citat och i min värld avgör de matcher. Någon måste gå in och drämma en riktig sportklycha i huvudet på var och en som utgör laget. För ensam är inte stark i lagsporter. Lag med ett gemensamt självförtroende är starka. Lag där alla individer gör sitt allra yttersta vinner. De lag som har inställningen att motståndarna ALDRIG ska segra går hem med vinsten. En match avgörs under de minuter som matchen pågår. De avgörs inte på pappret. De avgörs inte av vilka som vann förra gången eller vilka som är favorittippade på en blogg. De avgörs de minuter man spelar och det lag som är bäst, starkast, vill mest och VÅGAR VINNA VINNER!

Don´t be afraid to win!

Vi vågade inte vinna igår. Vi gick inte in som ett lag och tog för oss. Vi tillät resultatet bli 3-3 och det gör mig så ARRGG.

When you're a winner you're always happy, but if you're happy as a loser you'll always be a loser.

Jag (försöker) leva efter många av dessa citat. Både på och utanför plan. Kalla mig klychig. Det står jag för.

Winners never quit, and quitters never win.
The harder you work, the luckier you get.





Impossible is not a fact. It´s an opinion. Impossible is not a declaration. It´s a dare. Impossible is potential. Imbossible is temporary. IMPOSSIBLE IS NOTHING.


Nu är det bara att slicka sina sår. Låta ilskan lägga sig. För vi ska resa oss och komma tillbaka..

Applaud us when we run, Console us when we fall, Cheer us when we recover.

Annars hugger jag huvudet av mig...

Respekt är ingenting man kräver...

Igår kollade jag först på American Idol (thank god for youtube) och senare på svenska Idol. Ohh my! säger jag bara. Jag vet att det finns typ hur många människor som helst i USA och självklart blir det klasskillnad men om man jämför ett klipp med låt säga Kelly Clarkson (have I mentioned I Looove here!!) med den där fjortisen som sjäng en Lenny Kravitz låt på sluet blir man ju mörkrädd. Det allra mest skrämmande är att juryn sitter och säger att han ägde. Ägde?? Nä jag dissart. Men AMERICAN IDOL. FETT fett bra. Eller vad tycker ni?? Skaplig pipa.

http://www.youtube.com/watch?v=GKPRqjnqlTY

För övrigt måste jag hylla smoothien. Vilken uppfinning! Det som behövs är vaniljyoghurt, banan, frysta hallon och en mixerstav. MMMmmmmmmm.

Sedan är det en del som säger att jag är ganska lik Lisbeth Salander. Först var jag lite tveksam.. "Jahaa Samantha, tycker du verkligen det?? Jomen det kanske jag är.." Ungefär så gick det till ;)Och ju mer jag tänker på det ju mer stämmer det. Snacka om girl power! Hata män som utnyttjar kvinnor. Avsky män som hatar kvinnor. Kastrera våldtäcksmän. Och framför allt så är nog den lärdom man ska dra efter att ha läst Stig Larssons trilogi (SOM ÄÄÄGGERR!!) att kunskap är makt. Det kan inte upprepas nog många gånger. KUNSKAP ÄR MAKT. Makt kanske inte är det viktigaste här på klotet men respekt är viktigt, fett viktigt. Respekt är ingenting man kräver, det förtjänar man. Och det förtjänas genom kunskap.

Peace out.

Carrie a.k.a Salander

tredje gången gillt..

Såja, nu har jag i alla fall varit på mitt tredje och sista "party". Det är så amerikaniserade tillställningar så jag blir lätt illamående (kan också bero på att man ikväll luktat på 125 st olika dofter på ljus typ småkakor, toskansk vingård och mango mandarin. huu).

Sammanfattningsvis: Nr1. Alovera partyt var hos Emmot och Björnen i deras coola lägenhet. Gott fika, trevligt sällskap. Kostnad för mig: 0 kr. Tyvärr, kan bara inte köpa att den där kaktussaften eller vad det är botar allt från halsfluss till cancer.

Nr2. Sexparty hos Charlot. God pizza, trevligt sällskap. Kostnad för mig: 0 kr. Tyvärr, det enda jag kunde tänka mig var helt osexiga kulor som man skulle träna upp bäckenbotten-muskulaturen med (japp ni fattar vart kulorna skulle.. huuu) för att inte bli urininkontinent om 30 år. Känns som ett gravt överambitiöst projekt...

Nr 3. Kvällens ljusparty. Gott fika (varav två stora bitar tigerkaka samt en bit kladdkaka också kan bidra til det lätta illamåendet som jag beskrev i inledningsstycket..) och återigen trevligt sällskap. Kostnad för mig: 0 kr. Ljus till mig: 12st (varav Samantha sponsrat med 25 kronor då jag mirakulöst vann lotteriet, jippi). Dofter: snöboll (hur nu en sådan kan dofta!!) och mullbär. Tankar på vägen hem: hur kan man ha någon resterande stolthet i kroppen när man stått och försökt kränga svindyra ljus (blockljus 298kr anyone??) genom att säga att det med lavendeldoft gör att man sover bättre och därmed får bättre betyg i skolan och att man måste "VV" samt "KK". Detta innebär "vårda veken" samt "krama kanten" för den icke insatte (gissa vad samantha trodde "KK" stod för hi hi hi).

Any how. Det var tredje gången gillt för mig och partyn. BYEEEE.

Sedan vill jag bara understryka hur mycket jag hatar droger. hash, amfetamin, heroin, kokain. BLÄÄÄÄÄÄ. Gå och dööö droger. Ni förstör så många människors liv. Så många familjer som splittras. Så många kriminella gärningar som drabbar samhället och enskillda individer. Nej jag säger det igen: Gå och dö droger. Alkohol är också fett mycke skit med för övrigt.

Men för att sluta av med något positivt. Det finns en ljushårig lockig kvinnlig busschaffis mellan Motala och Linköping som är den trevligaste (näst efter han som kallade mig soffan och Susy för fotöljen för sådär 20 år sedan...) jag stött på. Och det var inte (bara) för att hon inte alls kunde tro att jag inte var ungdom utan för att hon också frågade om det gick bra att hon släckte ner i bussen, vinkade och tjoande hejdå då jag hoppade av och så vidare. Dagens mentala ros skickar jag till henne eftersom jag fortfarande är alldelses för lat för att skicka in en riktig dagens ros fastän så många förtjänar det.

God natt.

klä dig som en lök

Det är så uppfriskande att vara upprörd. Inte negativ. Inte pessimist. Inte surskalle. Utan bara upprörd samtidigt som man ser ljust på livet! Dagens ämnen som väcker viss vrede inom mig är följande (obs jag ser mig själv lite som en omvärldsanalytiker idag):

-den anti-intelektuella processen i samhället.

uttrycket är stulet av en kollega som var upprörd över att man idag inte får använda svåra ord bara för att alla inte förstår dem. Jag älskar att använda svåra ord som jag knappt själv förstår. Det kan väcka viss irritation och man kan uppfattas som en ordsnobb men det skiter jag i. Det är inte fult eller drygt att läsa böcker. Inte heller överlägset att exprimentera med språket utan det gör språket rikare och mer utmanande. Visst, man ska prata med bönder på bönders vis och med adeln (eller vad är det man säger???) på adelns vis. För ingen mening att säga något som motparten inte förstår (i alla fall inte om man vill uppnå något med det man säger) men samtidigt hoppas man ju att den som inte förstår sväljer sin stolthet och frågar vad man menar (och då hoppas man själv också innerligt att man kan förklara vad man faktiskt babblar om....).

-babysar på möten.

Är det okej att ha med sig småbarn till möten?? de gurglar, bubblar, bajsar och det stör mig hur söta de än är. Är man mammaledig får man snällt vara hemma från mötet, har man en dagisplats får man dumpa ungen där och har man inget av detta får man lösa det på nåt annat sätt. Typ mormor eller farmor eller nåt. Det är faktiskt inte meningen att en 50cm lång individ ska stjäla uppmärksamheten från 60 vuxna på ett möte så att det arbete som många lagt ner för att förbereda mötet blir ogjort arbete.

-ta bort levande ljus innan stängningsdags.

Jag anser att alla fik som plockar in mysljusen, bär in utemöblerna etc innan stängning borde få sina "fik-licenser" indragna. Fiket är öppet till 23, då är det inte mer än rätt att man får njuta av det levande ljuset fram till 23. Tough shit för de anställda men det är min åsikt.

-påflugna insamlare

Det är en fin tanke, att stå på stan och samla in pengar till en hjälporganisation. Men det är sjukt irriterande. Jag vill bara gå fram och fråga dessa bleka och frusna ungdomar om de gör jobbet för någon form av ersättning. Om så är fallet tycker jag det är vedervärdigt. Tjäna pengar (även om jag inser att det säkert är sjukt dåligt betalt) på att anspela på andra människors dåliga samvete och störa andra människor som är på väg någon stans. Ryktet säger att chefer för hjälporganisationer (inser att jag drar alla under samma kam utan att ha några faktaunderlag men ändå) åker runt i feta bilar och har det gott. Blä det tänker inte jag stötta. Då vill jag hellre i framtiden, när man samlat på sig lite cash och framför allt kunskap så att man kan hjälpa människor, åka ner till aktuella länder och göra nyttan där. För nytta behöver vi göra för våra medmänniskor. För det är så många på jorden som har det kasst att man bara vill gråta. Eller som en präst uttryckte det i tidningen idag, "efter döden kommer vi till ett fint ställe för helvetet har vi här på jorden". Till viss del sant. Åter till insamlarna på stan, om man säger: nej jag är inte intresserad så säger de med hundvalpsögon "nähä" och önskar en sedan en trevlig dag för att ytterligare öka på känslan av att man är en skurk. Nä jag dissart.

Ett avslutande tips till alla som lider av att vädret går mot höst och vinter. klä dig som en lök. då kan man bara skala av sig lagrena tills det blir lagom liksom.

peace out.

ps fina rosa grejer jag införskaffat när jag lyckades undkomma pengainsamlarna va? usch känner mig lite illa till mods av vårt överflöd.

Bollen är rund!!!

Efter en förlust i innebandycupen på lördageftermiddagen kändes huvudet tungt och hängde mot golvet (varför vill man alltid säga snuskiga och fula ord i samband med förluster. Skärpning mig. Inte bra förebild för yngre medspelare. Bu!). Men man ska aldrig aldrig ALDRIG ge upp när det kommer till sport. Sverige dominerade matchen (nu pratar vi herrlandslaget fotboll asså, lite klasskillnad från kärna skolas gympasal, I know..), Ungern fick straff och satte 1-1. Tiden tickar på och blir 93.05, det är typ ingen sekund kvar av matchen. Då gör Zlatan 1-2. Helt galet. Helt sjukt galet.

Sport må vara uppförstorat i många sammanhang. Och jämför man med kärlek, krig, miljön, vänskap och allt annat som är riktigt riktigt viktigt att bry sig om så är kanske inte sport något att hänga i julgranen men det gör miljoner människor över hela världen lyckliga (och ledsna ibland... i´m sorry alla ungrare. men I DONT CARE ;)

Nog om sport. Det är bra helt enkelt. Men jag skulle vilja ta tillfället i akt att presentera the Linköping Sex and the City "gang". Snart kommer film nummer två om tjejerna i New York. Det är lite samma sak där, med mode och sånt. Det är inte livets stora gåta (det ska ju vara älska, glömma och förlåta sägs det...) men det livar upp vardagen en hel del. I love you nya lila ögonskugga!

Samantha, fabulous? abso-fucking-lutley!!

Miranda, dream team girl!

Charlot, ms pretty as "god damn"!!

and mee.. TAXIIII!!!

Och vad gäller sport, kärlek, livet. Bollen är rund, allt kan hända! GE ALDRIG UPP.

Oskrivna lagar

Grrr. blev idag utsatt för ett brott mot en oskriven lag. En halvpunkare gick om mig då jag var precis framme vid ett cykelställ och stal den enda lediga plats som fanns. Inte okej. Jag blängde på henne men av någon anledning nonchalerade hennes nacke mina argsinta blickar..

För oskrivna lagar har vi gott om. och om man inte följer dem så blir man inte populär. Men om man är ny i ett land, hur ska man då ta till sig dessa lagar? Inte så lätt alla gånger! Så för att underlätta för eventuella nysvenskar som läser detta (förväntat antal läsare med utländsk bakgrund är sorgligt nog noll, önskar jag kände flera för det skulle innebära att integrationen i vårt sammahälle gick bättre än vad den tyvätt gör vilket bland annat kravallerna i Rosengård vittnar om) så tänkte jag lista några oskrivna lagar:

-i det personliga brev som man skickar tillsammans med ansökan till ett jobb ska man alltid lista ca 3 bra egenskaper och någon mindre bra egenskap (men som egentligen faktiskt är en bra sak som t.ex "jag är lite för ambitiös ibland").

-när man kör ut från en parkering efter låt säga en fotbollsmatch och två led med bilar går ihop och blir ett led ska man alltid köra varannan bil enligt kugghjulsprincipen eller vad den heter. Annars kan man räkna med några evil eyes i backspegeln..

-i annonser i tidningar ska man inte drista sig till att vara wild and crazy utan följa trenden. Så ska man inte fira sin 60 års dag måste "jag fyller. glöm det-det gör jag" finnas med, ska man gifta sig ska det stå "tack för att ni var med och förgyllde vår dag" eller något annat töntigt och om man vill hyra en lägenhet ska det stå "rökfri, ordentlig läkarstudent söker central 1:a"

-man kallar chockladbollar för just chokladbollar på fik, men negerbollar går bra att säga hemma (även om uttrycket är utrotningshotat vilket jag tror ni eventuella men väldigt välkomna nysvenskar uppskattar!)

Så jag ser fram emot ett samhälle med ökad integration vilket leder till ökad förståelse! Träffade en gång en kille som inte hade några utländska rötter som verkade ha lite vrickade åsikter. Han sa att "de" (underförstått invandrarna) störde honom som grannar eftersom "de" (som grupp) hade som regel att diska efter klockan tio på kvällen. Idiot skulle jag vilja säga till honom. har för mig att han var kristdemokrat dessutom, hallå har du inte fattat vad kristendomen går ut på!! Kärlek till medmänniskorna! Men i all fall så tyckte han att hans grannar va så störande på grund av att inte de respekterade den oskrivna svenska lagen att man inte diskar (för hand gällde detta alltså, maskiner kan jag också chilla lite med efter tio) efter tio. Skitsnack säger jag. I ren protest ska jag sätta klockan och diska några glas i natt. För jag tror ärligt talat inte att vi är så speciellt olika alls!

De har asen kommer jag aldrig rösta på.

varning: eventuellt bara av intresse bandybrudar

Oj oj var ska man börja.. Finns mycket att hämta från lördagens intensiva dag..

Ska man börja med lill-norrlands fabulousa (joo NU finns det ordet visst det!) väska som vi alla i stundens hetta skulle köpa och hade det funnits en internetaffär på någon dator i närheten hade de säkert också fått in ett 10-tal beställningar. Och mysiga lill-norrland höll god min; "visst ska vi alla ha lika dan väska som jag.. absolut!"








Eller ska man kanske börja med cidern med söt förpackning men också alldeles för sött innehåll. Why ciderfabriken, why? Det går ju bara att dricka en innan man blir hög på sockret och aldrig vill äta en persika till i hela sitt liv...





















Eller ska man börja redan med resan till samlingen där jag vid hela två tidpunkter träffade på saker som förstärkte mina något hånfulla åsikter om studenter och deras nollningselände. Jag vill också påstå att detta bidrog till att jag kom två minuter för sent till samlingen. För övrigt har jag börjat ett nytt och ordningssamt liv utan tidsoptimistiska inslag (för er som har kvar att skriva er spelarpresentation..) Det första var att någon lagt en hög med skum precis vid min cykel. Som om de visste vad jag tyckte om dem liksom hade de markerat med skum.. mycket fräckt.. För det andra stod det en sån där med draksvans på kavajen som figurerat i tidigare blogginlägg. Hoppas personen i fråga inte stämmer mig för publicerandet av detta kort, jag tog det sådär diskret vid eftertanke..


Eller ska man börja med att avsluta med att det va en sjukt skojig kväll och att jag ska bli jujutsu:are i mitt nästa liv när jag bara lyckats stretcha ut min baksida-lårmuskel så att jag i alla fall kan nudda golvet med fingertopparna..



ps respect för fett fint hus Lolo!! ds

High heel school

Först och främst, först måste jag bli lite upprörd igen. det stod i tidningen idag att någon ringt upp en 86 årig dam i Motala och uppgett sig vara polis. Denne skall ha meddelat damen att hennes båda döttrar hade dött. Allt var påhittat. SJUKT SJUKT SJUKT. Och ondska personifierat.

Men till något mer upplyftande. Högklackat! Personligen har jag ingen lust att slå i takkronor, behöva huka mig genom dörrposter eller se ner på alla i min omgivning vilket lett till att jag tagit ett principbeslut att aldrig ha högklackat. Men det är väldigt fint och många tjejer älskar det. Därför kommer här en liten hyllning till detta skodon genom ett bildspel.

Förtydligange kommentarer: glasskon kostar tydligen typ 14 000 eller något i den branschen. Jag bara tänker på det där med att bryta klacken eller vad det kallas. Borde inte den risken vara överhängande med en klack i glas? Inget för harrys linköping I assume.. Och i jakten på en bild på en glaspumps fick jag ovanstående maskin för er som kände er förvirrande angående om det va en sko eller inte.. Tydligen är det en glaspump, vad nu i hela friden man kan ha användning av en sådan till? (de som faktiskt har användning av en sån undrar säkert minst lika mycket vad i hela friden man ska ha användning av en glassko till, en helt adekvat fråga..). Sedan de högklackade skorna för babysar, att dra det lite långt kanske?? Avslutningsvis kan jag rekomendera kursen som aviseras tillsammans med de röda klackarna till alla tjejer i 16 års åldern som vinglar omkring på stan, not fabulous!!

Ha en fortsatt bra dag mina vänner!

Ps: OS nästa för denna sport på frammarch?? Ds.

No more ms Nice girl...

Sjuukt det som stod i aftonbladet idag. Eller säger man nu för tiden: "det som stod på aftonbladet" ?(underförstått hemsidan och inte papperstidningen). Någon sjuk skådespelare från Göteborg har mördat 20 katter med massor knivhugg och sedan skickat brev till ägarna och berättat om det. PSYKO. Ska verkligen ta bort mitt namn på eniro för man tappar lite hoppet vad beträffar mänskligheten. Den känslan förstärks också av att idag börjar rättegången mot 16 åringen som strypt Therese Johansson Rojo till döds. Man bli ledsen, förbannad, uppgiven och rädd av att det händer så mycket skit i sammhället.

Kanske är det en ovanligt svart dag i mitt sinne just idag men när man tänker på hur mycket elände som drabbar människor och djur på vårt klot så förvånas man lite av att vi inte kan vara lite vänligare mot varandra i enkla vardassituationer. Till exempel på arbetet. Varför säga en sak tjurigt i stället för trevligt?? Sånt gör mig på RIKTIGT dåligt humör! För några år sedan skulle det gjort mig ledsen och tryckt ner mitt självförtroende i skorna men numera gör det mig bara uppjagad och irriterad. Om några år kanske jag kommer ignorera det helt och vara sur tillbaka, en tanke som gör mig riktigt rädd. Liksom att hat föder hat, tjänster föder gentjänster så orsakar otrevligt bemötande förr eller senare otrevligt bemötande tillbaka. Och så vill vi väl ändå inte ha det?

Varför inte försöka förklara vad man menar eller lugnt och sansat säga att man tycker motsatt i stället för att snäsa tillbaka? Kanske vinner man respekt och pondus på det sättet i vissa kretsar. Kanske har det blivit en överlevnadsstrategi i vissa kretsar. Men för mig är det precis tvärt om och dessutom väldigt kontraproduktivt om det är tänkt att man ska samarbeta. Kanske kommer jag aldrig säga rätt ut vad jag tycker i den här frågan i stundens hetta utan fortsätta knyta näven i fickan och svälja irritationen (bra överlevnadsstategi för mig så här långt) men det känns i alla fall bättre att få skriva av mig här.

Det börjar närma sig höst. Kvällarna är svala och solen inte så stekande på dagarna. Studenterna gör bort sig på torget och töntar omkring i fula utstyrslar. Sorry men inte ens ni själva kan väl tycka att det är snyggt eller försvarbart att cykla omkring med en dräkt som avslutas med en draksvans baktill?? Inte konstigt att spritkulturen är som mest inarbetrad i studentkretsar. Gulp vad skriver jag egentligen.. no more ms nice girl tydligen...

Nä en eloge till alla snyggt klädda. I höst kommer det dessutom bli en extra stor utmaning att vara snyggt klädd för det som tydligen ska vara inne i höst är rött läppstift, rund väska, skinn, brokad (mkt virrigt mönster), treggings (blandning leggings - trousers), lårhöga stövlar, sammet och sciense fiction-axlar bland annat.

Nästa inlägg ska bli gladare, positivare, snällare. I promise. Puss. Börjar redan nu genom den här avslutningen: :)

Åter öppen efter semestern..

Sommarlovet är slut. Nytt pennfack inhandlat; check. Det regnar ute; check. Alla är återförenade i stan; check!

Idag är en dag som på flera sätt kommer gå till historien. Miranda, Charlot, Sam and me kunde luncha tillsammans. Legolas (fniss) och Uffins och Ronen har "lekt" med varandra. Vilket gick ungefär så bra som när mammor föser ihop barn som de tycker ska leka tillsammans.. Muffins fräste. Makaronen fräste. Lego voffade glatt. Charlot försvarade sin lilla fjant och sprutade en vattenstråle i ögat på den nu mera enögde Muffins vilket resulterade i att Muffins sket i den lilla råttan och gick och la sig och sov. Makaronen hängde på. Lego voffade glatt. Men i alla fall. De är vänner! (till skillnad från mig och Charlot hmf). :)

På tal om Uffins, i lördags var det Uffe-konsert. Måste säga att jag är lite besviken. Min forna stora idol stod där i den ljumna sommarkvällen och gastade i en megafon "nere i city står en hund och gråter.." men det enda som grät va mitt hjärta. WHY?? Du har så sjukt många bra låtar i lager. Så många texter som gjort att jag legat sömnlös om nätterna med lurar i öronen och nästan velat dö för att det är så bra skrivet. Gjorde sig inte riktigt på samma sätt ute i berg med 40-åringar i livskris med för många starköl innanför västen som skrek "Uffe Uffe Uffe" framför en på gräsfältet. Drick med måtta, det är pinsamt!! För er som inte är frälsta, här kommer lite fraser som förändrat mitt liv.

Med rastlösheten som gift i mitt blod. Hon går förbi som en doft av hopp. Som ett tåg på en nattlig station. Som ett rop i en gränd från en förlorad vän.Som en ny religion.

Hon gör mig galen, jag vill ha henne hos mig i natt. Hon kan bli min frihet, hon kan ta mig ut härifrån. Hon gör mig galen.

När jag tyngs ner av en bröda, pressas av en sorg som viskar i mitt öra att jag varken kan eller vill, älska igen, att min kärlek inte räcker till. Att jag är död för livet att det är över och förbi. När jag inte hittar någonting som jag finner nån glädje i. Då saknar jag dej.

Vill du se ett underverk. Vill du se ett mirakel idag? Gå upp på klippan, gå upp på ett berg. Gå ditupp och stanna kvar ett tag. Du behöver inga processioner. Ingen guldbroderad skrud. Du behöver inga orgeltoner för att gå upp och möta Gud.

Som ni märker är bloggen inte längre semesterstängd. Så åter dags att fila naglarna, trippeltånga håret, ta på lippgloss och "gå ut och va glad din j---l" (u.lundell), Carrie B is back!

sådan matte sådan vovve

Vad är detta?? Ledtråd är att det är basföda för mig de senaste dygnen. Har nog ätit cirka 100st.. Men om det är en grönsak (eller är wasabiärtan en baljfrukt eller baljväxt??) måste det ju va lite nyttigt tänker jag... Precis som grillchips är gjorda av gamla hederliga potatisar ju :)

Any hoo som de skulle sagt i scrubs. Lite reflektioner från familjemiddag på mors dag. det är så faschinerande att man är så lik sina päron. Egentligen är det så logiskt till exempel att man har lika dana näsor, samma temperament etc men en del andra grejer är för mig mer ofattbara.. Har i många år irriterat mig på min snälla pappa för att han bl.a lägger tuggade tuggumi lite här och där bl.a på nattduksbordet. Och häromveckan fick jag minst sagt en kalldusch när jag försökte bända bort ett gammalt tugguimi från mitt eget nattuksbord (det va alltså jag som tuggat och lagt det där, inte pappa!!). Hur kan man ärva en sån knäpp egenskap??!!! Och min bror kliar sig på ett mindre område på utsidan av sin fotled så att huden för evigt är lite mer knölig där. Och vad vaknar jag med mitt i natten?? Klåda på utsidan av min ankel, och samma fot dessutom. Sjukt.

Fast jag gillart lite grann. Jag gillar att påminnas om mitt ursprung. Det ger en känsla av tillhörighet och gemenskap som vi människor verkar vara så beroende av. Vad beträffar min bror så önskar han att sluta klia på sitt lilla område på utsidan av ankeln. Och jag önskar att jag slutade riva bort huden på mina fingertoppar när jag blir nervös / rastlös. Vi har bettat om det och brorsan ska lära sig dansa tango om han förlorar och jag hoppa från 5:an. Följer du med då Myran?? Avsätt gärna en hel dag med tanke på att det tog några timmar innan jag lämnade svikten på 3:an för att våga hoppa i plurret..

Klätterträdet till muffins och makaronen har anlänt. SWEEET!! Och på tal om söta djur så är det hög tid att publicera det här kortet på en söt hund och på en söt matte!! Åh va man garva när det där lilla djuret satte sig vid väggen och producerade världens minsta lilla hundbajs. Ungeför lika stor som en sockerbit. Och Charlot va tvungen att ta fram en hundbajspåse och ta upp det. Hysteriskt kul att påsarna bara finns i en storlek oavsett om det är en chiwauvva (ghhaa hur stavas det??) eller en sån där grand danois :)

Men vad ni än gör, glöm inte att städa efter vovven!!

Kram!