Lördag kväll. Ensam hemma. På radion Chris Isaac "Wicked game" med den underbara texten som ekar mellan väggarna: "I never dreamed that I would meet some one like you. NO I DON´T WANT TO FALL IN LOVE.... WITH YOU. What a wicked game to play". Försöker dra ner på svordomarna, låter så not fancy, men den här låten är f-n så bra. Vill bara sätta mig och gråta. Tänka på allt och ingenting. Allt som har varit och allt som aldrig blev. Allt som blev men dog. Alla man älskar och har älskat.
Går vidare till badrummet. Lägger på lite av den nya mossgröna ögonskuggan ovanpå den nya rosaskimmrande "primern". Tydligen ett oumbärligt sminkredskap som för tjejen på Make-up-Store är lika självklart som strumpor för en annan. Men va kindbenen glittarar fint! För alla er som va me på matchen... ja det var "primern" som glittrade i hela fejjat dit det visst spred sig när man svettas men tragiskt nog hann jag inte ta på vare sig ögonskuggan eller mascaran så det gjorde sig inte riktigt.. :S. Går vidare i lägenheten. Viskar till spegeln att "du är fabulous.." och sätter mig i soffan med nåra droppar vin.. Slår på lite Uffe puffe i stället med låten "jag saknar dig". gråter en skvätt över att man kan komponera något så vackert och över alla människor jag saknar. I livet eller i himlen. Och som jag inte hinner sakna när livet rusar förbi i hundra knyck. Men jag vill sakna dem. Jag vill gråta över dem.
"jag längtar inte längre efter att ha dig här men jag saknar dig. Som min själ har gått ifrån mig för att vara med dig, så saknar jag dig.
När jag tyngs ner av en börda. Pressas av en sorg som viskar i mitt öra att jag varken kan eller vill. Älska igen, att min kärlek inte räcker till. Att jag är död för livet. Att allt är över och förbi. När jag inte hittar någonting som jag finner nån glädje i. Då saknar jag dig."
Vikten av "me-time" är stor. Det är ett nödvändigt insalag i den annars så hektiska vardagen. Man måste umgås med sig själv. Och man måste tycka om sig själv. Det sägs att no man is an island men ibland måste man guppa omkring på haven alldeles själv och bara få tid och ro att fundera.
Nä nu har en timme "me-time" förflutit. Börjar bli rastlös och trött på mig själv. Ut på stan och in på bion med Mr Colt. Bye bye my self. Ses snart..
Ps. dagens fråga till 2000-talets kvinnor. Städar man för lite när man tror att mojängen som man pressar vatten ur städmoppen med är en sån där grej på ben med nåt tunt tyg i mitten som morsan gjorde saft med för länge sedan? Eller gör man för lite (ingen) saft? Eller är det männens tur nu. Har "vi" kvinnor gjort vår städning, vår saft? Gjorde våra föregångare till kvinnor jobbet åt oss? Eller ska vi helt enkelt bara köpa färdig saft och moppa lite allihop, kvinna som man?
?? Was is das? Moppgrej? Saftsak?
2 kommentarer:
Vilket underbart bra inlägg Sofia! Var trevlig läsning bara lixom...
Ska läsa ifatt på alla bloggar... Det händer en del på 5 dagar!
Åh tack! Man behöver ju en liten kommentar här och där för att hitta inspiration till att fortsätta bloggandet. Så det uppskattas varmt. Din blogg checkas ju alltid av med jämna mellanrum också även om jag är sämst på att lämna kommentarer men man kan alltid bättra sig på saker man är dålig på!
Skicka en kommentar